Vätternrundan är ett klassiskt lopp på cykel som lockar många; inte endast svenskar utan även personer från många andra länder. Loppet är en del av en så kallad svensk klassiker, tillsammans med en löptävling, ett skidlopp och ett simlopp. Om du inte redan känner till vilka de andra loppen är så får du försöka lista ut det själv, men en ledtråd är att simtävlingen går av stapeln i Vansbro i Dalarna och att även skidloppet avgörs i Dalarna, där loppet går i början av mars mellan två olika städer. Skidloppet har även viss historisk anknytning. Istället för bilar med bensin eller som har dieseloptimering så får man använda kalorierna och hästkrafterna.
Men nu till Vätternrundan som är det längsta av loppen, men kanske samtidigt det minst jobbiga. För den som vill cykla de 30 milen runt Vättern på 15 timmar, vilket är en hygglig tid, så räcker det med att cykla två mil i timmen. Att cykla i 20 kilometer i timmen är inte en jättetuff utmaning så länge man har en hyfsad cykel som rullar på utan några större problem. Man behöver dock även ta lite pauser under ett så långt lopp, både för att inta lite mat emellan varven och vila, men också för att det helt enkelt kan bli väldigt jobbigt för den lilla tighta cykelrumpan att sitta på en sadel i så många timmar.
Vätternrundan är kanske det enklaste av loppen inom den så kallade svenska klassikern, men det gör ju inte att loppet på något vis är en barnlek. Utmaningen är lite annorlunda just eftersom man behöver cykla och vara aktiv under en mycket lång tid. Å andra sidan så sitter man ju på en sadel och i nerförsbackar, så då kan man verkligen pusta ut lite.
För den som inte har åldern inne eller tycker att 30 mil är lite väl långt att cykla, eller som helt enkelt inte är van vid cyklande eller söker en utmaning som tar kortare tid, så finns det flera olika cykellopp att välja på som alla har en anknytning till Vättern och miljön runt den stora sjön.
Man utgår i många fall från Motala, den lilla staden i Östergötland som har blivit något av en hubb eller ett nav för alla de tävlingar som går under Vätternrundans tema och Vätternrundans vecka.
Det finns till exempel en tävling som heter Tjejvättern, som är kortare. Kanske bygger den på en föreställning att kvinnor har sämre fysik och inte orkar cykla lika långt. Visst har kvinnor något sämre fysik men att de inte skulle orka ens hälften av Vätternrundan känns löjligt. Varför inte införa “Soffpotatisvätternrundan” istället, för i grund och botten handlar det om vilken kondition man har, inte könet. Tjejer är även lättare vilket är en fördel när man cyklar.
För de yngsta finns även Minivättern, och här rör det sig om en riktigt kort bana på 2,7 km och en ännu kortare på 1 km för de som är så små att de knappt har bytt från trehjulingen. Rekommenderad ålder är tre år men det finns ingen gräns för hur ung man får vara.
